Tycker synd om sig själv...

Tänk vad allt bara kan vända på en femöring! Igår kände jag mig glad, lycklig och allmänt uppåt utan någon egentlig anledning, idag känner jag mig som om en lastbil har kört över mig och någon sedan har doppat mig i Gavleån. Jag fryser, svettas, skakar och tårarna rinner...ja typiska febersymptom, JÄVLA SKIT! Så laddad som jag har vart inför helgen som kommer med tävlingen i Falun. Har känt att formen har gått spikrakt uppåt och för första gången sen jag egentligen gick upp i A-klassen känner jag att jag faktiskt kunde utmana i helgen. Nu sket ju det sig...

Visst, jag kanske bli av med febern och allt som kommer med den men jag vet sedan tidigare att kroppen inte orkar prestera på max när man har vart sjuk tidigare under veckan...det suger! Och sen skolarbetet också...att plugga med feber och ont i hela kroppen är inte lätt.

Aja, life goes on...får ladda till Sollentuna i slutet på månaden istället då...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0