Är man född på fredagen den 13:e så är man...

..förstår inte varför jag blir lika överraskad varje gång???! Jag är född med otur och får fan lära mig att leva med det.

Så här ligger det till:

I onsdags hade jag först tenta och sedan efter det "tentakryssning" men de flesta av klasskamraterna. Riktigt skoj hade vi, utklädda till pirater som alla var. Hur som helst sedan så partade vi (ganska sent typ 4-5) nere vid hytterna där jag och Ida i klassen fick för oss att dansa till "Öppna din dörr", det var bara det att ingen av oss verkade ha balanssinnet intakt (även om jag verkligen inte kände mig särskilt full) så vi föll båda ner som ett träd, rakt ner på hyttbordet med stålkant....stackars Ida fick hela mig över sig och slog i nacken....stackars Jens öppnar käften och visar gaddarna för det där bordet så att båda övre framtänderna förlorade två bitar.

Det märkliga var att det inte gjorde speciellt ont just utslagningen, måste ha blivit väldigt chockad eller nått men däremot efteråt började det först ila och sen göra ont så in i helvete....det tillsammans med alkoholen och vetskapen att jag var tvungen att förklara det för mina stackars oroliga föräldrar där hemma gjorde att jag fick världens ångestfylla...började böla och grejer inför halva klassen....väldigt, väldigt pinsamt....dessutom var jag sur på min egen reaktion så jag tog ju i allt vad jag hade och drog höger knytnäve två ggr i väggen...vilket fortfarande gör ganska ont.

Hur som helst, bara en dag efteråt fick jag iaf lagningar så jag först och främst skulle slippa se ut som en pirat men också att ilningarna skulle hejda sig något....tandläkaren var väldigt duktig i sitt jobb tycker jag men det här med lagningar är inte snyggt alltså...bli ju inte exakt samma nyans av färg som de resterande tänderna i käften...jag tänker på det varje gång jag ser mig i spegeln...och dessutom har inte ilningarna lagt sig än =( Nästan så att jag hoppas lite på att dom fixar porslinständer åt mig (ska dit den 3 januari och se om tänderna fortfarande lever...tänder kan tydligen dö!)

Aja, shit happens...var lite tungt att jag behövde ljuga för föräldrarna mina tycker jag....sa att jag blev puttad på dansgolvet....vill inte oroa dom mer än nödvändigt och det här var fan ren jävla otur måste jag säga...

Sen i helgen har jag haft en gryyyymt trevlig helg med fylle-robert (som om jag skulle säga nått), Max, Johanna och Oskar...många roliga och intressant samtal och min skoteroskuld förlorade jag också =) Me like så jag var på bra humör när jag kom hem till min kära mamma där jag fick vara med på "förlovningsmiddag", min sköna låtsas-bror-på-riktigt som har förlovat sig!! Grattis till honom =) Det var nice, träffar inte honom så ofta längre...

Men iaf...humöret var ganska bra när jag var påväg till uppsala med sista tåget....tills jag kommer till stationjäveln och inser att cykeln är stulen! Är det inte makalöst? =/ Förlita mig på tur det kan då jag iaf inte göra har jag märkt, eller är det karman som spökar? :P Alltså seriöst...börjar tröttna nu känner jag iaf...vad blir nästa grej liksom?

Först jacka, mobil, nycklar, MP3 puts väck, sen gaddarna väck, sen lagningar som inte är snygga, sen cykeln väck....vet att saker och ting kan ha varit betydligt värre men det är tamigfan helt jävla otroligt....jag har liksom vart ganska dyr i drift den här månaden!

jacka, mobil, MP3 = 2000+5000+1000

Nya fula gaddar = 10 000 (går som tur är på försäkringen) ?

Cykel = 500?

osså allt det andra jag gjort av med och fått (i och med mina födelsedag) så skulle jag nog gissa på att min månadskostnad för mig själv, pappa, mamma och den svenska staten troligen uppgår till 30 000....


....men man ska väl inte snåla det är väl så antar jag?


Aja, till det mer positiva så har jag haft jäkligt mycket kul också! Det ska gudarna som försöker straffa mig veta! Puss på höger kind


Whiskey Lullaby...

...var så länge sen jag hörde denna underbart vackra låt. Jag som brukar vara känd för att lyssna på sorgsna låtar, den här tar nog priset som den värsta...blir nästan tårögd när man hör texten och kikar på videon!

Berätta gärna vad ni tyckte ;D

http://www.youtube.com/watch?v=kEKwwxnWsVQ

Ni får ursäkta mig då jag inte vet hur man gör för att lägga in videon direkt här i inlägget =)

Dom tomma stegen...

...just nu sitter jag hemma i Gävle och tycker synd om mig själv medan alla mina härliga klasspolare festar hos ÅlandsFredde. Har gått och blivit ganska förkyld med en sån här härligt tryckande huvudvärk. Så just nu tycker jag lite synd om mig själv här....men men, man mår väl som man förtjänar antar jag :P haha. Dessutom efter helgens bravader är jag inte så här supersugen på att dricka alkohol.

Verkar iaf som att jag kanske ska få ut pengar från försäkringen på grejerna jag har tappat bort...eller iaf på dom grejer som jag har kvitto kvar ifrån. Självrisken ligger på 1500, men med tanke på jackan som gick på runt 2000 och mobilen som gick på 5000 så är det ju lätt värt att jobba på....fin hacka med cash det alltså. Så det är glada nyheter =)

Tror höstmörkret har börjat bita tag i mig rejält nu, man vill bara lägga sig under en filt och njuta framför en långfilm med godis och chips =) Men helst inte ensam dock....och då pratar jag inte om att typ robert, olle, sebbe och grabbarna ska göra mig sällskap :P haha (även om det är myyys att kika på film med dom också)....

Nää, nu är det väl bara att börja plugga igen :P

G.M.Å ---> Grabben med ångest!

Att jag kan bli full, det vet jag! Att jag kan bli så full som i lördags, det vet jag också (händer väl kanske högst en gång per år vilket iofs är alldeles för mycket)! Men att det skulle få såna konsekvenser som det fick i lördags det vågade jag inte ens själv drömma om...

Som student är man ju inte direkt känd för att kunna kasta omkring pengar hur som helst liksom...pengar växer ju inte på träd! Men nu jävlar borde jag nog fanken försöka söka fram en ny renässans inom alkemin för nu sitter jag i skiten!

Tillåt mig berätta en något censurerad version av min lördag:

Först tävlade jag och Robert på hemmaplan i Andersberg...gick väl sådär...men har ju inte tränat heller så kan väl inte räkna med några resultat. Till saken hör iaf det att jag typ inte åt någonting under hela dagen där (en macka och en korv och fyra sockerbitar, vilket är REJÄLT för lite när man tävlar) så när jag och Robert väl var klar där fick vi stressa hem, duscha och slänga i oss ytterst lite mat (iaf jag) för att hinna komma iväg till våran halloween-förfest. Väl där började ganska många av oss spåra ur tror jag :P Men det var på en lagom nivå och jäklar vad kul vi hade på bussen in till stan från Lexe =) (precis som senast då det begav sig på cityfesten). Det är väl ungefär där mitt minne börjar svika....

Efter det kommer jag ihåg att jag gick till solo där det var gratis för de som var utklädda...träffade på min kusin, hängde med honom ett tag (vilket var jävligt nice, var ett tag sen nu) och det är typ "the end of the story" för mig. Helt svart efter det (förstår inte hur det gick till)!

När jag vaknar dagen efter är min jacka borta (kostade 2000 kr ny), min mobil borta (kostade 5000 kr ny), min mp3 (kostade 1000 kr ny), hela min nyckelknippa med mera! Och det skumma slutar inte där...istället för min egen jacka har jag, en för mig helt okänd annan jacka och dessutom en digitalkamera...HUR I HELA HELVETE HAR DETTA GÅTT TILL?

Det är alltså ingen som jag än har snackat med som vet vad jag har gjort. Om någon som läser detta inlägg kan berätta för mig åtminstone någonting om vad jag har gjort så skulle jag bli överlycklig! För alltså det är dyra jävla grejer som jag har blivit av med, mobilen och mp3:n räknar jag inte direkt med att se igen, men vad ska folk med mina nycklar (ingen idé att försöka komma in med dom någonstans redan bytt lås på dörrarna!) och min jacka till? För en sak är säker, jag känner igen min jacka om jag ser den på stan och det är ganska lätt att bevisa att det är min också. Så seriöst, om någon som läser detta vet någonting om min kväll, snälla berätta då det! Skulle var en jävla lättnad för mig. För alltså jag har inte pengar att köpa nya grejer för =( Så mitt enda hopp är väl alkemin då!

...och precis som jag ska så skäms jag som en hund, riktigt pinsamt, dumt, illa, förjävligt osv! Ledsen om detta inlägg inte var så uppiggande (eller iofs är ju skadeglädjen den enda sanna glädjen så du/ni kanske fick er ett härligt skratt istället).

//

G.M.Å


RSS 2.0