Lukas och BD skapade en epok....
I min senaste tids intensiva jakt på "gamla godingar" dök plötsligt något väldigt intressant upp i mitt trötta huvud. Bokstavskombinationen BD. Några sekunder senare kopplade en avlägsen del i hjärnan och med en nästintill predatorisk snabbhet fyllde bokstäverna youtube-kolumnen. Broder Daniel.
Det första som slog mig var hur sagolikt detta Göteborgsband faktiskt var. Försupna, vilsna och med interna bråk som skulle få Oasis bandgemenskap att närmast likna ett PRO-möte sålde bandet varken skivor eller hade några spelningar (dessutom hade detta rykte sipprat ut i musikbranschen). Framtiden såg knappast ljus ut.
Det fanns dock en man som lyssnat på deras musik och förstått sig på det exellenta sammanspelet av den melankoliska indierocken och den samtidigt energigivande pop:en. Mannen vid namn Lukas Moodysson regisserade tidigare en av deras videor och för han, var Broder Daniel det självklara valet som musik i hans nästkommande samhällsskildring Fucking Åmål.
Som jag ser det startade Broder Daniel och Lukas Moodysson tillsammans en epok, en era här i Sverige. 1998, året då Fucking Åmål slog hela Sverige med häpnad (och även Broder Daniel tack vare filmen), skiljde sig ganska mycket från den verklighet vi lever idag. Tänk tillbaka tio år när du såg filmen och föreställ dig hur dina tankar gick då....
Visst var filmen lite läskig, lite skrämmande med sin öppna inställning till homosexualitet, sex och kanske framförallt sin skildring av ungdomens ofta förekommande suicidala tankar? Dessa ämnen som ständigt hyschats ner och förnekats av den stora massan blev plötsligt ett hett diskussionsämne. Fucking Åmål öppnade ett nytt forum som från då tills idag har breddat synen och framförallt öppenheten i samhället. Att inte acceptera homosexualitet är att vara förlegad idag. Det var det knappast då. Folk visste att det förekom och visste att det fanns, men det var inget som man diskuterade på öppen gatan.
Det viktigaste som filmen banade väg för var ändå att självmord blev accepterat som ett problem i samhället. Som en struts stack man tidigare ner huvudet i sanden för denna, alldeles för utbredda, samhällsepidemi. Med det fruktansvärda antal människor som begår självmord, då som nu, går det inte att blunda för detta problem och som jag ser det gick Fucking Åmål i bräschen för åtminstone en förbättring på området (även om det naturligtvis fortfarande behövs förbättras oerhört mycket mer).
Enligt mig gör Broder Daniel filmen Fucking Åmål och Fucking Åmål gör bandet Broder Daniel....perfect match....
Broder Daniel - When we were winning
oh when we were seventeen
oh life was like a film
when we were seventeen
the sky was always tangerine
we ran through streets at night
under starlight
we ran through streets at night
when we were winning
oh wild was the world
and wild we burned
we were kings of the streets
not yet beaten by defeats
but now it's hard to see
through a fog of memories
but I remember
when we were winning
now my friends are unemployed
not needed in this world
pushed down by this town and always turned down
but in dreams at night
they can sometimes recall
when we were heroes
when we were winning
what have we done to our lives?
we could've been anything
we gave it our love for what?
this is the time
oh it's in the air at night
there's a wind coming in
the days dying
oh it's so beautiful
there's something happening somewhere
I take the bus in to town
all I see is laughing
and we are winning
suddenly I grow older
young boys I haven't lived yet
before tonight's the memory
let's go out
I'm still young
Läs texten...det är nästan så man tror man känner igen sig...
Det första som slog mig var hur sagolikt detta Göteborgsband faktiskt var. Försupna, vilsna och med interna bråk som skulle få Oasis bandgemenskap att närmast likna ett PRO-möte sålde bandet varken skivor eller hade några spelningar (dessutom hade detta rykte sipprat ut i musikbranschen). Framtiden såg knappast ljus ut.
Det fanns dock en man som lyssnat på deras musik och förstått sig på det exellenta sammanspelet av den melankoliska indierocken och den samtidigt energigivande pop:en. Mannen vid namn Lukas Moodysson regisserade tidigare en av deras videor och för han, var Broder Daniel det självklara valet som musik i hans nästkommande samhällsskildring Fucking Åmål.
Som jag ser det startade Broder Daniel och Lukas Moodysson tillsammans en epok, en era här i Sverige. 1998, året då Fucking Åmål slog hela Sverige med häpnad (och även Broder Daniel tack vare filmen), skiljde sig ganska mycket från den verklighet vi lever idag. Tänk tillbaka tio år när du såg filmen och föreställ dig hur dina tankar gick då....
Visst var filmen lite läskig, lite skrämmande med sin öppna inställning till homosexualitet, sex och kanske framförallt sin skildring av ungdomens ofta förekommande suicidala tankar? Dessa ämnen som ständigt hyschats ner och förnekats av den stora massan blev plötsligt ett hett diskussionsämne. Fucking Åmål öppnade ett nytt forum som från då tills idag har breddat synen och framförallt öppenheten i samhället. Att inte acceptera homosexualitet är att vara förlegad idag. Det var det knappast då. Folk visste att det förekom och visste att det fanns, men det var inget som man diskuterade på öppen gatan.
Det viktigaste som filmen banade väg för var ändå att självmord blev accepterat som ett problem i samhället. Som en struts stack man tidigare ner huvudet i sanden för denna, alldeles för utbredda, samhällsepidemi. Med det fruktansvärda antal människor som begår självmord, då som nu, går det inte att blunda för detta problem och som jag ser det gick Fucking Åmål i bräschen för åtminstone en förbättring på området (även om det naturligtvis fortfarande behövs förbättras oerhört mycket mer).
Enligt mig gör Broder Daniel filmen Fucking Åmål och Fucking Åmål gör bandet Broder Daniel....perfect match....
Broder Daniel - When we were winning
oh when we were seventeen
oh life was like a film
when we were seventeen
the sky was always tangerine
we ran through streets at night
under starlight
we ran through streets at night
when we were winning
oh wild was the world
and wild we burned
we were kings of the streets
not yet beaten by defeats
but now it's hard to see
through a fog of memories
but I remember
when we were winning
now my friends are unemployed
not needed in this world
pushed down by this town and always turned down
but in dreams at night
they can sometimes recall
when we were heroes
when we were winning
what have we done to our lives?
we could've been anything
we gave it our love for what?
this is the time
oh it's in the air at night
there's a wind coming in
the days dying
oh it's so beautiful
there's something happening somewhere
I take the bus in to town
all I see is laughing
and we are winning
suddenly I grow older
young boys I haven't lived yet
before tonight's the memory
let's go out
I'm still young
Läs texten...det är nästan så man tror man känner igen sig...
Kommentarer
Trackback
