Sökes: Längtan efter Vardagen igen!

Åh, vad jag bara vill försvinna ut i världen i typ 4 månader nu alltså...alltså komma iväg...uppleva massor med nytt...och framförallt känna längtan till vardagen igen...då när man bara suktar efter det liv jag lever nu....skolarbete, mkt tråkig fritid och festande på helgerna. Jag menar...vafan har jag gjort idag egentligen? Vaknat...kikat film.....lagat mat.....suttit vid datorn.....kikat dokumentär.....kikat tv snart....osv... ---> Vad händelserikt alltså! Tur att jag är rätt tålig med sånt här och väldigt sällan blir sådär olidigt rastlös.

to be updated....ska kika tv nu som skrivet!

Jepp, idag har jag avverkat två "odödliga klassiker" som alla säger att man måste se....först Pulp Fiction som många antyder ska vara det bästa filmen någonsin och sedan Pianisten som även den ska ligga där i toppen nåsonstans...

Om jag börjar med Pulp Fiction....den var faktiskt jäkligt mycket över förväntan för mig, jag är ju ingen direkt actionfantast så jag har aldrig heller liksom haft något intresse av att se den...men hör och häpna den var faktiskt jävligt cool måste jag säga....en 4 på det så väl använda femgradiga skalan.

Sedan Pianisten då som jag precis blev klar med...den förstod jag innan att jag skulle tycka om vilket jag också gjorde...Adrian Cohen som fick Oskar för sin huvudroll i denna spelade också precis så bra som man kan förvänta sig av en oskarsvinnare. Riktigt grym var han! Som förväntat var också filmen i sig riktigt grym både på gott och ont. Den speglade verkligen illustrationen av andra världskriget så som man själv relaterar det men ändå kan jag känna att mycket är bara siffror i huvudet när man läser om det. 9 miljoner judar dog och man tänker, usch vad fruktansvärt men man kan inte riktigt sätta sig in i det...Roman Polanski (regissören) får en verkligen att se detta ur ett mer down-to-earth-perspektiv och det är fruktansvärt ibland...värsta scenen i filmen är när tyskarna stormar ett hus i Warszawa och säger åt alla judar runt ett bord att ställa sig upp....när en gammal man i rullstol (av förklarliga skäl) inte kan ställa sig upp tar två tyskar tag i rullstolen och bär ut honom på balkongen och släpper honom. Den scenen alltså, den är så sjukt stark och sätter sig verkligen i alla fall i mig.

Alltså att människor kan vara så oerhört grymma mot varandra och sedan bara gå hem och sova på natten är något som verkligen förundrar mig....man brukar ju säga att det oftast krävs en psykiskt sjuk människa för att klara av att döda en annan människa, men frågan är om det verkligen är sant....det var så många som backade upp Nazisterna i Tyskland och det är helt omöjligt att alla dessa människor kan vara psykiskt sjuka! Hur fan kunde dessa människor sova gott om nätterna? Nää, det är helt sjukt! Krig har ett förödande inflytande på människor!





Hehe, fan va mina inlägg har varit uppiggande och glada på senaste tiden känner jag :P hehe....men det blir oftast så att man skriver blogginlägg när man vill få ut nånting som man går och tänker på....

BTW, Pianisten ska få ett betyg också...även den får en 4:a av 5 möjliga.

Två riktigt bra filmer men om jag jämför dessa med några filmer som för mig är givna 5:or (exempelvis, Forrest Gump, Nyckeln till Frihet, Den gröna milen och Remember the titans) når ingen av dom riktigt upp i den klassen...men det är inte långt ifrån vilket bör vara ett tillräckligt argument för alla att se dessa filmer (Pianisten förstår jag om man står över för den är verkligen inte för "känsliga tittare").

Aja, nu är det väl dags att krypa ner i sina sköna säng och filosofera i sin ensamhet....imorron är det oppositonsmöte med min grupp innan den slutliga oppositionen på onsdag....måste bara citera Oasis "Stop Cryin Your Heart Out"...så vackert!

"Cause all of the stars are fading away, just try not to worry you'll see them someday..." ---> Lite likt mitt latinska favoritcitat som även pryder den här bloggen "Per Aspera ad Astra" ---> "Genom Svårigheter mot Stjärnorna"

ciaaao! Eller jaaaa, eftersom det här inlägget har vart så DOWN så måste jag sprida lite glädje också ;P haha

"I am your brother"

Ni som såg American Idol hoppas jag fick er ett gott skratt iaf :P haha


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0