Människan är elak!
För någon minut sedan läste jag bland det värsta, grymmaste, elakste och mest ohumana jag någonsin läst...
I Derby (en typisk engelsk arbetarklassstad) tog en 17-åring livet av sig av hjärtesorg....han hoppade från 17 eller om det var 18 meter hög byggnad/ställning. Visst tänker ni, det är fruktansvärt, det händer varje dag men det var väl ändå inget speciellt med det (förövrigt smaklöst att skriva om händelsen på detta sätt eftersom jag verkligen tycker dte är fruktansvärt)?
Nu kommer vi till själva saken...
17-åringen stod uppe på en ställning i över tre timmar och polisen försökte övertyga honom att inte fullfölja det tanken var från början då han klättrade upp. Det var bara det att det hade hunnit samla sig en stor folkmassa i närheten av platsen som iakttog hela förloppet. Enligt vittnesuppgifter ska det då en grupp ungdomar börjat ropa till den förtvivlade killen att hoppa..."uppmuntra" honom genom att skrika "Jump, jump" likt en hejaramsa.
Jag fick en klump i halsen när jag läste det här! Det slog det mesta faktiskt. Jag blir fan rädd för oss människor....vad är vi för några? En spontan analys av det hela är att...jo, visst fan kan man skylla det här på TV-Spelen? Journalisten som skrev att artikeln hade också intervjuat en biskop som också sa det...."De stod och ropade på honom och det verkade nästan som att de trodde de befann sig i ett TV-program."
Folk förstår nog kanske inte konsekvenserna av sitt agerande ibland och nog fan hoppas jag att dessa idioter till människor får psykiska men för en lång, lång tid som Håkan Hellström hade uttryckt det.
Det var bara igår som en annan händelse förfärade mig....här hemma i Sverige (!), även i vårt lilla näste! "Supportrar" till antingen Helsingborg eller Malmö överföll en kvinnlig tågchaufför och tuttade på en smällare i munnen på henne. Jag blir stum....
Är jag förvånad? Oroväckande inte. Är jag förfärad? Självklart. Kan jag lösa det? Troligen inte!
Vart är människan på väg?
Jag blir rädd
