Du hade tid...

Att skriva att Lars Winnerbäck dunkar i högtalarna vore helt fel....jag skulle nog beskriva det som att han sträcker ut en hand och klappar mig på ryggen...han säger: "Det här löser sig ska du se...."

Att jag ens skriver detta förvånar mig. Om Ulf Lundell hyllar brännvin och öppna landskap hyllar Lars Winnerbäck (jo, de brukar jämföras dessa två) ironi och ensamhet. Men han gör det så bra den där rödhåriga, skäggiga mannen från Linköping. Att lyssna på Lars Winnerbäck är för mig jämförelsevis som att beskåda en sprakande eld en ruggig och kall höstkväll. Eller möjligen att höra och försvinna in med både blicken och tankarna i en forsande bäck som skruvar sig ner för en svagt lutande stensluttning. Du vet att världen väntar där utanför men just då, just i den stunden, existerar inget annat än bara du och dina tankar. Dina tankar som för en gångs skull sakta och successivt bearbetas ner till de minsta beståndsdelarna. Här existerar ingen tid. Här existerar bara du.

Detta är healing och terapi för mig. Själslig rening tror jag de rätta orden är....

Alla människor behöver de här stunderna. Såväl den vilsna och nyss fyllda tonåringen som den livströtta farmorn vars enda livsgnista och glädje existerar i ögonen på hennes oskuldsfulla och livsbejakande barnbarn. Jag skiljer mig naturligtvis inte från mängden. Lars Winnerbäck är bara ett av många sätt för mig att nå till den känslan. 

Intressant är hur vi alla har fullständigt olika sätt att komma dit. Kanske är det för tonåringen naturligt att försvinna in i Slipknots obscena och skrikiga värld medan farmorn kanske endast är i behov av ett par sticknålar, lite garn och en bekväm sittplats. Egentligen är inte det ens betydelsefullt att sia om. Det som är viktigt är att var och en tar sig tid att rensa sina tankar för sig själv. Det kan inte ens psykologer och vänner hjälpa dig med.... 



Trots allt om Winnerbäck tänker jag citera kanske en av världens bästa låtar "Angels" med Robbie Williams...

"I sit and wait
does an angel contemplate my fate
and do they know
the places where we go
when we´re grey and old
´cos I´ve been told
that salvation lets their wings unfold
so when I'm lying in my bed
thoughts running through my head
and I feel that love is dead
I'm loving angels instead

and through it all she offers me protection
a lot of love and affection
whether I'm right or wrong
and down the waterfall
wherever it may take me
I know that life wont break me
when I come to call she wont forsake me
I'm loving angels instead"

Kommentarer
Postat av: Adam

Ojojoj Jens vilken talang du har

2008-09-02 @ 01:26:19
URL: http://marjavaara.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0