Folk verkar hålla reda på mig...
Det verkar uppenbarligen så...folk håller reda på mig. Besökarna här på bloggen har dubblats ungefär sju gånger om nu när vi kommit hem från Magaluf.
Magaluf ja...det var grymt! Sol i princip hela tiden och bara umgås med polarna. Nä, det var jag värd! Problemet är bara att jag känner att jag mycket väl kan vara värd 2-3 veckor till åtminstone....vill verkligen inte hem till ett kallt och trist Sverige. Även om jag verkligen trivs här i Gävle och Sverige så känns allt väldigt slentrian...samma mönster och samma rutiner. Det livet är ingenting för mig just nu känner jag. Jag vill se saker, upptäcka saker och bara känna att jag lever utan massa krav och förväntningar...
Jaja, jag är inte missnöjd med något speciellt eller så...är bara nyfiken på nya erfarenheter och nya möjligheter.
Ikväll blev det till att gråta i alla fall! Jag, Mamma och Hasse kikade på den gamla klassikern "Pay it Forward" eller "Skicka vidare" som den heter på svenska. Helt seriöst har jag sett den 8-9 gånger minst och varje jävla gång fäller jag tårar i slutet....det är bara så sjukt känslomässigt slut på den.
Ja, det var bara en väldigt kort uppdatering om mitt liv såhär strax efter midnatt en söndag. Nästa gång jag skriver misstänker jag att det snarare blir lite mer funderingar och frågor kring intressanta saker...tjingeling!
